Eero visste att den bästa formen för formbar plast är böjd. En sluten boll kan tåla nästan vad som helst. Han hade hittat den mest praktiska formen för det nya materialet han arbetade med. Familjen Aarnio behövde även en stol tillräckligt stor för dem alla fyra att sitta i, för honom och hans fru Pirkko och deras två döttrar. Även om funktionalitet alltid är det viktigaste målet är Eero Aarnio ingen vanlig formgivare. Han sa till sin fru: ”Jag tänker skapa en stol som ingen bara kan gå förbi då den sitter i skyltfönstret.” Han hade alltid gillat att provocera, att liva upp saker och ting.

Den första potentiella kunden för Åskbollen var möbelaffären Sopenkorpi i Lahtis. Eero visade dem ritningarna på fabriken och berättade om prototypen han tillverkat. Åskbollen levererades till Helsingfors och där stod den i butiken på Kaserntorget. En företagsrepresentant kom för att titta på stolen men sist och slutligen var de inte intresserade.

Eero Aarnio gav inte upp jakten på succé så enkelt. År 1964 kom han på en häftig reklamidé för Coca-Cola. Han målade hela Åskbollens skal rött och förstorade och limmade på Coca-Cola-logon på baksidan. Han tömde hela deras sovrum, köpte en stor vit skiva och placerade Åskbollen i mitten av den. Han bad Pirkko klä sig helt i svart och sitta i stolen och dricka Coca-Cola via ett sugrör. Eero filmade en kort serie bilder, sedan ringde han Coca-Colas representant i Finland för att se om de var intresserade av ett samarbete. När representanten såg idén på Coca-Cola-stolarna blev han överväldigad av entusiasm och ville sända idén vidare till företagets högkvarter. Eero var exalterad, hans frilanskarriär höll på att ta avstamp. Men den var ännu inte skriven i stjärnorna. Efter ett par månaders väntan fick han ett rätt bryskt brev från huvudkontoret där det stod att de hade andra planer för marknadsföringen.

Men Eero trodde ändå på Åskbollen. Han skissade även ett hyllsystem i furu som påminde honom om sin gamla arbetsgivare Asko. Eero tog kontakt med Asko med en baktanke, han ville sälja idén om Åskbollen till Askos representant på hösten 1965. Representanten kom till mötet med den nya marknadsföringschefen, Tapani Riekkinen, och de blev båda omedelbart förtjusta i Åskbollen. De ville ta med sig den nya innovativa möbeln till möbelmässan i Köln. De andra cheferna hade inte lika stor tilltro till att den märkliga formen skulle vara framgångsrik, men tack vare marknadsföringschefens och Eero Aarnios insatser skapade de sex stolar för mässan. Eero tog alla fotografier själv. Bakom de sex Åskbollarna stod det i stor stil ”Bra saker kommer från Asko” och montern lockade omedelbart uppmärksamhet.

Åskbollen gjorde sin debut på möbelmässan i Köln 1966 och de första besökarna var två italienare som direkt på stället beställde sex Åskbollar. Under mässan såldes den nya populära möbeln till 30 länder under den första veckan. Den första artikeln i Helsingin Sanomat skrev den 25 november 1966: ”Den mest spännande stolen i världen förevisas nu på den internationella möbelmässan i Köln. Denna äggformade stol döljer sittaren nästan helt från insyn och är också ljudisolerad.” Eero skrev egenhändigt i marginalen på urklippet: Här började allt! Snart nämndes Åskbollen i New York Times och i övriga medier. Inom ett par år hade Åskbollen blivit en internationell kändis och flera årtionden senare finns den i samlingarna på designmuseer världen runt, i flera filmer, musikvideor och på tidningsomslag.

Även om Eero Aarnio har fått beröm för sin rymdliknande design och estetik tänkte han aldrig på futurismen då han designade Åskbollen. Det är en ren slump att Åskbollen skapades ungefär samtidigt som Juri Gagarin blev den första mannen i rymden. Reflektionerna kring de kulturella händelserna i tiden är ännu irrelevanta för designern. Ännu i dag är hans favorit-Åskboll en med vitt skal och svart klädsel. Han gillar känslan av sömmar i färger, som en magisk substans som sprider sig i stolen. Inne i stolen finns ens egna inre värld och tankar, det är en kokong som skyddar sittaren mot omvärldens ljud. Futuristisk? Kanske. Ikonisk? Absolut.